Här kan du läsa mer om innehållet i grundkursen, både vad du lär dej inom tecken och vilka frågor om kommunikation som du får svar på under kursen
Kursinnehåll och information
Tecknologen AB ger kurser på olika nivåer. Vår grundkurs är normalt fem dagar lång och ger under intensiva dagar en mycket stabil grund att stå på när det gäller att använda tecken. Denna grund består av både ett stort aktivt teckenförråd, och en god teoretisk kunskap om tecken och att teckna.
Här följer en mer ingående beskrivning av kursen och de frågor som tas upp och besvaras under kursveckan.
Våra två- och tredagarskurser har i stort sett samma teoretiska innehåll, dock något komprimerat. Antalet tecken på dessa kurser är förstås också mindre.
En återkommande fråga som vi får är: "Varför behöver jag lära mej så mycket? Kurser som jag gått innan har varit mycket kortare och enklare"
Svaret på den frågan är både enkel och komplicerad och det är en av de viktigaste punkterna som jag brukar ta upp på kurserna. Det enkla svaret är: Om man ska skapa en möjlighet för en individ att kunna kommunicera och kunna utveckla sin kommunikation, måste man kunna kommunikationssättet utan och innan. Kan personalen 27 tecken, kommer individen som använder tecken inte att lära sej mer än 27 tecken - för, vem ska man lära sej de övriga tecknen från? I all kommunikationsträning gäller att ju mer omgivningen kommunicerar, desto mer kommunicerar användaren. Våra kurser är professionella utbildningar för professionella människor.
En intensiv och givande teckenkurs
Grundkursen är på 35 timmar intensivt tecknande. Ofta har personer som har lärt sig tecken på annat sätt, gjort detta vid någon typ av studiecirkel-inlärning, dvs. en- eller tvåtimmarsträffar en gång i veckan efter arbetstid, under fem till åtta veckor.
Detta ger i teorin max 16 timmar teckenkurs, men detta skall snarare jämföras med sju till åtta timmar av vår grundkurs, eftersom en heltidsbaserad kurs med den inriktning vi har tar bort en del ”dötid” som gärna uppstår vid en studiecirkel - det är lättare att ”gå vidare” till nästa avsnitt om det bara är en fikarast emellan, jämfört med om det tar en hel vecka.
Grundkursen kan sägas motsvara cirka fem terminers studiecirkel i teckenkommunikation.
​
Teckenförråd
Från grundkursen får deltagarna med sig ett mycket aktivt teckenförråd, omfattande cirka 600 vardagliga tecken. teckenförrådet är i sig inte ett mått på en deltagares förmåga att kommunicera, men deltagarna tränar också på att använda dessa tecken i vardagliga situationer, genom dialogövningar, avläsningsövningar och hastighetsövningar.
Många deltagare som går grundkursen och haft med sig tecken från tidigare kurser och har upptäckt att dom ibland är osäkra på en del tecken som dom lärt sig tidigare, har lärt sig eller kommer ihåg fel eller helt enkelt har glömt dom – det råder vår grundkurs också bot på!
Att kommunicera med tecken
På kursen får deltagarna träna mycket på att aktivt använda sig av tecken, både genom att teckna olika stycken och genom att ställas inför situationer som de skall klara av genom att själva kommunicera med tecken - allt för att de ska kunna använda sig av tecken i verkliga situationer på jobbet.
Man tränar också mycket på såväl produktion (teckna själv) som avläsning (förstå), eftersom dessa båda delar är väsentliga för att kunna arbeta med personer som använder tecken som sitt / som ett kommunikationssätt.
​
På grundkursen tränas också hastigheten en del – det handlar förstås inte om att teckna så fort som möjligt, utan syftar till att man ser till att avståndet mellan hjärna och hand blir så kort att tecknet man behöver, dyker upp på en tiondels sekund – man kan inte stå och fundera i barngruppen eller framför sin brukare, på hur ett tecken tecknas, det måste komma bums!
Dessa övningar och detta sätt att få tecken ”ut i händerna” istället för ”kvar i hjärnan” tillhör de mest uppskattade i grundkursens utvärderingar!
​​
Efter kursen
Deltagarna har också fått tips på olika övningar som man kan göra på jobbet, ensam eller i grupp med andra som gått grundkursen. Dessutom får deltagarna möjlighet att under tre månader logga in på vår repetitionssida på internet, för genomgång, uppföljning och träning.
Våra kurser har en helt praktisk inriktning; när deltagarna är färdiga med kursen kan de gå in i sitt arbete direkt med teckenanvändningen. Den praktiska inriktningen hindrar dock inte från att kurserna också tar upp en hel del teoretiska resonemang och diskussioner som ytterligare stärker deltagarnas teckenanvändning på sina respektive arbeten.
Här följer en kort sammanfattning av frågeställningar som bland annat tas upp på teckenutbildningarna.
​
Om tecken...
... får deltagarna kunskap bland annat om:
-
Varför tecknas ett tecken som det gör – vi ger bakgrunden till varför ett tecken ser ut som det gör, detta gör det lättare att komma ihåg hur det ska tecknas.
-
Hur och varför skiljer man på verb och substantiv, som ser ”likadana ut”?
-
Hur kan man ”gissa sig till” hur ett substantiv tecknas (om man inte kan det)?
-
Hur tecknas tecken i olika sammanhang? Varför kan”STÄLLA-FRAM” eller ”BYTA” tecknas på många olika sätt och vad är fördelen med det?
-
Tecken är bilder – hur fungerar ett bildspråk i kombination med ett talspråk?Fördelar, nackdelar? Vad skiljer ett bildspråk från ett talat språk – hur löser vi detta?
-
Barn tecknar inte alltid ”som tecknet ser ut”, vad beror det på? Hur förhåller vi oss till detta? Varför tecknar barn annorlunda?
-
Tecknet för ”SOVA” och tecknet för ”RUM” tecknas olika om dom tecknas var för sig eller om dom tecknas ihop till ”SOVRUM” – varför det och varför är det viktigt att teckna rätt?
-
Varför har jag lärt mej teckna SVART med en hand, när det ska vara med två?
-
HAR (-gjort), HA (ge och få) och HAR (-äger) tecknas olika, i vilka sammanhang då?
-
Hur tecknar man ”stolen STÅR i rummet” – man kan ju inte använda tecknet ”STÅ” då?
-
Vilka ord tecknar man och vilka utelämnas – olika teorier och användningsområden.
-
Vissa ord tecknas bara ibland, när tecknas MED, TILL, FÖR, I, GÅ och andra liknande ord?
​​
Om kommunikation...
...får deltagarna kunskap bland annat om:
-
Skillnader och likheter mellan teckenspråk och teckenkommunikation
-
Är det skillnad på teckenkommunikation, TSS, tecken som stöd och stödtecken?
-
Hur stimulerar jag teckenanvändningen hos brukaren / barnet?
-
Varifrån kommer alla tecken och hur har tecken och teckenkommunikation utvecklats?
-
Varför lever vissa gamla tecken kvar i teckenkommunikation?
-
Varför behöver brukarna / barnen mycket tecken – dom använder ju bara ett fåtal?
-
Vad är ett ”språkbad”, hur skapar jag det och varför är det bra?
-
Hur kan vi jobba vidare med att utveckla teckenmiljön på jobbet?
-
Hur kan JAG jobba vidare med mitt tecknande för att utvecklas?